Sænsk þjóðvísa. Úts.: Jan Åke Hillerud

Kristallen den fina som solen månd skina,
som stjärnorna blänka i skyn.
Jag känner en flicka i dygden den fina,
en flicka i denna här byn.

Min vän, min vän och älskogsblomma!
Ack, om vi kunde tillsammans komma,
och jag vore vännen din.
Och du allra kärestan min!

Du ädela ros och förgyllande skrin.